Dej hav zoov uas muaj teeb meem (Water over Troubled Forests)

Dej hav zoov uas muaj teeb meem (Water over Troubled Forests)

Yog vim kev pauv ntxeev ntawm huab cua txeem rau lawv tej av, yog neeg ib txwm nyob Pulangiyen thiaj tsim hav zoov Bendum dua tshiab thiab txhim kho tej niam dej uas pub txoj sia rau lawv tej zej zog. Txiv Plig Pedro Walpole hais tias :

“Tam sim no ntshe yog 4 teev tsaus ntuj lawm. Cov neeg Kalaw lawv zaum nyob ntawd txhua hmo thaum 4 teev yuav tsaus ntuj.”

Cov neeg Kalaw los sis muaj dua lwm lub npe hu ua Noog Haum Vag Fis Lis Pees. Txhua txhua hnub thaum hnub qaij, lawv yuav tsaws nyob saum tsob ntoo uas siab tshaj kom tau nco txog tej hav zoov uas nyob ze tus Txiv Plig Yes Xus Is lub tsev. Tus Txiv Plig Yes Xus Is yog tus neeg nrog tas ntiaj teb sib tham sib xa lus. Txiv Plig Pedro tseem yog tus pib lub tsev kawm hais txog kab lis kev cai Apu Palamguwan (APC) uas yog lub tsev kawm ntawv nyob hauv lub zos Bendum. Bendum yog ib feem ntawm tus dej Pulangi uas nyob pem roob Pantaron. Yog qhov chaw cov neeg ib txwm nyob txawm. Pulangiyen pom tias cov neeg Kalaw yog lub cim zeem tseeb txog hav zoov. Txawm li cas kuj xij, tej xyoob ntoo uas ib txwm nyob nrog lawv tej poj yawm txwv koob los, tab tom raug kev piam sij los ntawm tib neeg heev kawg.

Kev piam sij thiab kev tsiv teb tsaws chaw.

Thaum Ferdinand Marcos Srinia kav teb chaws xyoo 1970, mas cov Koom Haum ua ntoo lawv cov lus ua muaj ntaub ntawv tso cai txiav ntoo. Cov Koom Haum ntawd pib nkag los hloov tej hav zoov nyob Mindanao thiab lub nroog Bendum huv si.

Rudy Buhay Rodil tus kws liv xwm xam pom tias cov Koom Haum ua ntoo 164 lub, mas nyias muaj nyias daim ntawv tso cai kav 25 xyoos. Lawv tau txov cov hav zoov nyob Mindanao ntau kawg. Mindanao muaj hav zoov li ntawm 3 plhom 920 txhiab hev taj. Tab sis cov thaj tsam uas tseem hwv muab rau cov Koom Haum ua ntoo nws muaj tshaj cov hav zoov li ntawm 5 plhom tawm hev taj. Txhais tau tias yog noj hav zoov ntau kawg. “Ntawm no tsis tshuav yam muaj txoj sia nyob, tsis muaj hav zoov, tsuas tshav cov thaj tsam do cuas.” Ces av tsuag thiab piam sij heev kawg.

Txiv Plig Pedro hais tias : cov Koom Haum txiav ntoo tsis yog lawv lwg tas lub roob Pulangi xwb, lawv tseem kav tas tsoom pej xeem thiab kev txav mus los hauv cov thaj tsam thiab. Kev ua ntoo thiab cov neeg thoj nam txhab ntxiv tuaj ua tub zog ntawm cov Koom Haum, ua rau tsoom pej xeem tej av tsawg zuj zus, thiab ua rau cov neeg ib txwm nyob txawm hauv nroog Pulangiyen ntau yim neeg yuav tsum khiav tshais chaw. Dhau no lawm tseem ua rau tej niam dej uas yav tag los ntws sis mus rau tus niam dej Pulangi nqhuab lawm ntau kawg thiab.

Kev txhim kho thiab kev tsim dua tshiab.

Xyoo 1992, Pedro tau txais txoj hauj lwm kom mus rau Zamboanguita uas nyob ze Bendum. Yog qhov chaw pib ntawm kev muaj feem cuam nrog zej zog hauv Pulangiyen. Lub caij nyoog dhau mus, kev sib raug zoo ntawm Txiv Plig Pedro thiab zej zog kuj ruaj khov thiab nws pib kawm hais txog xyoob ntoo hav zoov. Yog kev kawm kom paub txog dej thiab hav zoov. Tsoom pej xeem sib sau peev nyiaj txiag los ntawm Pulangiyen, kom tau kev taij thov lawv cov av rov qab li ntawm 1,662 hev taj. Ua rau cov tub ntxhais hluas nco ras txog lawv thaj hav zoov. Jason Menaling tus thawj coj cov tub ntxhais hluas nyob Pulangi hais li ntawd. Raws li FMB uas yog lub pwm tsav saib xyuas hav zoov thiab txhua yam nyob ib puag ncig hais tias : Fis Lis Pees teb tej hav zoov piam sij ze ntawm 47,000 hev taj nyob hauv txhua txhua xyoo.

Zim txwv no lub teb chaws txuag tau tej hav zoov cia tsis txog 24 feem pua los ntawm xyoo 1900, raws li daim ntawv qhia dej av xyoo 2020. Fis Lis Pees teb muaj hav zoov li ntawm 7,226,394 hev taj, hos lub xeev Mindanao muaj hav zoov li ntawm 32 feem pua los yog 2,338,723 hev taj hauv tas nrho Fis Lis Pees teb cov hav zoov.

Txij xyoo 1993 los, tsoom pej xeem tau cog dua ntoo tshiab txhim kho hav zoov. Lub tswv yim no xyaw nrog kev cog ntoo kom loj hlob nrog tej ntoo ntuj tsim, tau txais kev pab los ntawm zej zog kev taw qhia. Peb cog cov xyoob ntoo kom haum rau thaj chaw no, thiab yuav peb saib xyuas cov xyoob ntoo no kom mus txog thaum loj hlob. Yog Jason Menaling thiab cov neeg saib xyuas hav zoov hauv lub nroog Bendum hais.

Nyob hauv 30 xyoo no, tsoom pej xeem tau cog xyoob ntoo tshaj 15,000 tsob. 70 feem pua ntawm cov ntoo cog ciaj thiab loj hlob, tab txawm yuav ntsib teeb meem li cas tsis kav kuj tsis tuag. Xws li huab cua pauv ntxeev thiab muaj tsiaj tshom. Ib qho ntxiv kuj ua rau tsoom pej xeem nkag siab txog qhov tseem ceeb ntawm hav zoov thiab txawj txuag hav zoov. Jason Menaling txhib tias sawv daws yuav tsum nkag siab txog kev txuag hav zoov, vim nws yog qhov tseem ceeb tshaj uas tsim nyog yuav txuag tej xyoob ntoo cia ntxiv mus. Tshwj xeeb yuav tsum yog cov tub ntxhais hluas.

Kev txuag xyoob ntoo yog qhov tseem ceeb tshaj.

Kev txhim kho hav zoov kom zoo nyob Bendum, ua kom muaj dej ntws txog tej vaj tse tsis tu ncua. Jason Menaling hais tias cov tub ntxhais hluas yog cov yuav pab txuag lawv daim av uas poj yawm txwv koob tseg cia. Peb muaj kev tso dej thiab tej dej ntws txog txhua tus kais dej hauv vaj tsev thiab tej pas dej kom tsoom pej xeem tau dej siv.

Xyoo 1995, lawv lub zos tau hloov cov ciav dej xyoob los ua tej kav dej uas ruaj khov, thiab xa dej mus txog hauv lub zos. Cov kav dej thiab qhov chaw khaws dej cia, yuav tsum raug cheb tej cag xyoob cag ntoo txhua txhua 3 lub hlis, kom dej ntws tau. Cov kav xwm kuj muaj kev sau nyiaj khaws nyiaj tseg kom tau kho tej kav dej.

Zim txwv no dej siv nyob Bendum yog siv rau 120 tsev neeg thiab lub zos no muaj chaw khaws siv dej ntiag tug thiab muaj cov qhov khaws dej 25 lub.

Jason Menaling hais tias : “Tab txawm peb tau dej ntws pem roob los siv dawb, tsis kav peb yuav tsum sau nyiaj kom tau kho tej kav dej thiab ua kom sawv daws muaj dej siv ntxiv mus.” Nyob Bendum sawv daws tuaj yeem siv dej tau ywj siab, tsis hais cov neeg ncig tsham teb chaws los yog cov neeg nyob txawm hauv zej zog.

Tsuas muaj tib txoj cai uas peb txwv xwb, qhov ntawd yog tsis pub tuam dej tawm hauv zos mus rau lwm qhov. Tab txawm yog lub caij ntuj qhua, tsis kav sawv daws muaj dej siv tsis tu ncua. Cov neeg nyob Pulangiyen ntseeg tias lawv cov dej ntshiab zoo siv, vim yog ntws pem hav zoov los.

Zej zog lub tswv yim yog qhov ua ntej hauv kev tiv thaiv teeb meem huab cua.

Thaum huab cua muaj teeb meem kub ntxhov heev zuj zus, mas zej zog kuj sawv los ua tej yam tseem ceeb hais txog kev txuag lub ntiaj teb thiab txhim kho tej yam uas piam sij mus lawm.

Tsoom pej xeem ua lub neej nyob nrog xyoob ntoo los ntau tiam neeg, lawv muaj kev paub txog dej av thiab hav zoov nroj tsuag. Tab txawm li ntawd, tsis kav zej zog lub suab kuj tseem yog qhov ib tsoom neeg mloog. Txiv Plig Pedro hais tias :

“Kev kub ntxhov ntawm huab cua, tsis yog ua teeb meem rau txhua yam nyob ib puag ncig xwb. Nws tseem ua teeb meem rau fab kev tsis ncaj ncees hauv zej zog thiab. Vim cov neeg hauv zej zog ntsib teeb meem caij tsuj los ntawm cov neeg muaj hwj chim thiab tsis kav hais tawm hauv tseem hwv lub rooj sib tham.”

Txiv Plig Pedro hais tias : “Nov yog lub hom phiaj ntawm peb kev muab siab rau txog peb tej chaw raws li ‘Laudato Si.’ Hais txog qhov tseem ceeb ntawm kev paub thiab tsoom tub ntxhais hluas hauv zej zog. Peb tuaj yeej paub thiab ua raws lub tswv yim no pab kom yav tom ntej seb puas ruaj khov.”

Hauv ntiaj teb kev paub, kev paub hauv cov neeg zej zog ua kom paub txog kev txuag hav zoov kom nyob ntev. Tab sis lub suab no kheev kheev raug cov Koom Haum tsis quav ntsej txog raws li cov neeg xib fab. Kev nthuav zej zog lub tswv yim yog qhov tseem ceeb hauv kev txuag lawv lub neej thiab kev nrhiav lub tswv yim daws teeb meem hais txog huab cua pauv ntxeev.